bevakningshunden.com > markering och spårning

Markering och spårning med bevakningshunden

Ljudmarkering

Hunden har ett långt bättre hörselsinne än människan. Vi kan kanske uppfatta ljud med ett svängningstal på maximalt 20 000 svängningar/sekund. Hunden däremot uppfattar svängningstal på över 35 000 - enligt vissa forskare t.o.m. upp mot 100 000 svängningar/sekund.

Hunden kan analysera lukter bättre än människan. Hunden har ca 200 miljoner doftsinnesceller, människan har ca 5 miljoner. Hunden försvarar reviret direkt med sitt liv, människan spiller tid på att skaffa hjälp.

Utöver detta har hunden förmågan att "filtrera" bort vanligtvis på platsen förekommande ljud. Det brukar dröja 1-2 dygn för hunden att vänja sig vid dessa. Därefter markerar hunden för eventuella illegala ljud - även om den legala ljudkällan är starkare. Hunden har vidare en medfödd förmåga att exakt markera riktningen till en ljudkänsla.

Sättet att markera kan variera från hund till hund. Markeringen sker genom att hunden exempelvis:

a) spetsar öronen, riktar huvudet mot ljudkällan

b) morrar svagt

c) reser raggen, bjuder framåt

Oftast kombineras sätten och det åvilar varje förare att veta hur just hans hund markerar.

Under mörker har föraren (posten) ofta svårt att se bevakninghundens markeringar men genom att lägga ena handen på hundens nacke kan posten få klart för sig om någon nalkas poststället. En bevakningshund får aldrig "ge skall" under sin tjänstgöring.

Vindmarkering

Hunden lever i lukternas värld och har ett mycket väl utvecklat luktsinne. Hunden markerar vittringen av en ovidkommande person genom att "ta väder i vind" och bjuda framåt eller under patrullering stanna, "vädra" och "bjuda framåt". Markeringssättet kan variera från en hund till en annan och hundföraren måste veta hur just hans hund beter sig.

Allmänt

Hundens förmåga att markera för ljud resp lukt är beroende på vind, väderlek och terräng.

Genomsnittsvärdena för goda resultat är

 

 

Copyright © 2007
http://bevakningshunden.com